Höns

Hönsen är - tillsammans med alla andra fåglar - de sista levande ättlingarna till dinosaurierna som levde för 70 miljoner år sedan.

En höna lägger ägg oavsett om hon har blivit befruktad av en tupp eller inte. Detta upptäckte människan för ca 8 000 år sedan och har sedan dess hållit dem som tamboskap för att kunna äta de obefruktade äggen.

Människan har under denna tid avlat höns som lägger många ägg. De ursprungliga hönsen lade ca 20 ägg om året. En modern höna kan lägga över 300. 

Den ökade efterfrågan på ägg har drivit en industrialisering av äggproduktionen de senaste 50 åren. För att producera den mängd ägg som efterfrågas på en begränsad yta så måste djurets välbefinnande åsidosättas. 

Enligt Jordbruksverket så får max 9 "frigående" höns hållas per kvadratmeter. Detta innebär att 7 höns kan leva hela sina liv på en yta som motsvarar en genomsnittlig människas "personal-space".

Alla höns sprätter instinktivt i jorden för att hitta insekter och maskar. Inomhushöns avsedda för massproduktion går oftast på cementgolv med strö eller på metallgaller hela sina liv.

För att äggen skall bli -märkta så får inte fler än 6 höns hållas per kvadratmeter.
-märkningen av kycklingar som används för köttproduktion tillåter 10 djur per kvadratmeter.

Vad kan jag göra?

"Svenska ägg", "Frigående höns", och "KRAV-märkta ägg" låter bra på butikshyllorna, men de garanterar inte att äggen du köper inte kommer från djur som farit illa.

Åk ut till närmsta lantbrukare, kycklinguppfödare, eller gård där du med egna ögon kan se höns som går fritt och har ett hönshus som de kan gå ut och in från. Fråga ägarna om du kan få köpa ett flak ägg. De har garanterat fler än de kan äta upp.

Om du inte har möjlighet, ork, eller tid att göra detta så kan du sluta köpa butiksägg för att minska efterfrågan och de ekonomiska incitamenten för massuppfödning av höns.

Vad kan vi göra?

Produkter letar sig alltid fram till konsumenterna så länge efterfrågan finns, och efterfrågan kommer att finnas länge. Även om vi konsumenter i Sverige inte skulle efterfråga ägg och kyckling så kommer producenterna fortsätta att exportera dit efterfrågan finns.
Det yttersta ansvaret faller därför på lagstiftarna, Jordbruksverket, och politikerna.

Frågor på det?